Se BLUP-statistik för Hingstar
Se BLUP-statistik för Ston, endast de ston som är stamboksförda och som själv eller vars avkomma deltagit i kvalitetsbedömning.

Se total BLUP-statistik för alla ston, som själv eller vars avkomma deltagit i kvalitetsbedömning. (över 11.000 st)

En prestationsinriktad ridhästavel förutsätter att hästarna testas för sådana egenskaper som har stor betydelse för framgångsrika dressyr- och hopphästar. Dessa egenskaper måste dessutom visa en god arvbarhet och kunna bedömas någorlunda tidigt i livet, och helst på alla hästar av båda könen. I jämförelse med tävlingsstatistik kommer avkommeresultaten från kvalitetsbedömda 4-åringar 4-5 år tidigare och resultat erhålls i nästan lika stor omfattning för båda könen. Till skillnad från ännu tidigare bedömningar, vid 3-års ålder, är sambanden med de verkliga tävlingsegenskaperna högre då den mer utvuxna och utbildade 4-åriga hästen testas. Kvalitetsbedömningar av 4-åringar på hösten ger därför i jämförelse med alla andra tester de mest optimala resultaten ur avelsvärderings- och urvalssynpunkt. Det är därför ingen tillfällighet att kvalitetsbedömningssystemet blivit den jämte bruksproven för hingstar viktigaste byggstenen i vårt avelsprogram för en målinriktad ridhästavel. Resultaten har nämligen visat mycket tillfredsställande arvbarheter såväl som samband med senare l tävlingsresultat. Sedan den moderna formen av allsidiga kvalitetsbedömningar infördes 1973 har nu närmare 13.000 hästar bedömts. Årets kull uppgick till 977 bedömda hästar, vilket l 1 torde motsvara 40-45% av landets samtliga 4-åringar.

Omfattande härstamningsregister som grund

Genom att alla uppgifter om hästarna registrerats och databearbetats på ett konsekvent sätt i 25 år utgör kvalitetsbedömningsuppgifterna ett utmärkt material för avelsvärdering med den bästa metod som finns att tillgå, den s.k. BLUP-Animal Model. Redan 1986 tog vi denna metod i bruk och var då först i världen med den. Alla större hästsportnationer tillämpar den i idag liksom man gör inom husdjursaveln i övrigt. Efter ett omfattande arbete för att komplettera härstamningsregistret har nu 99% av de bedömda hästarna en identifierad fader och 86% har en stambokförd moder. I 97% av fallen har hästarna både känd far och morfar. Det är viktigt att materialet är så komplett som möjligt i flera generationer för att man ska kunna l utnyttja all härstamningsinformation vid avelsvärderingen, i synnerhet då nu även stona blir föremål för indexberäkningar.

Många faktorer beaktas

• Vid avelsvärderingsanalysen innebär BLUP-metoden att hänsyn tas till l m
• miljömässiga olikheter i poängnivå mellan olika bedömningstillfällen (plats/år)
• genomsnittliga olikheter mellan könen på bedömda hästar och mellan 4- och 5åringar (ston som haft föl)
• skiilnader i genetisk kvalitet på de ston som tillförts olika hingstar
• antalet avkommor och andra släktingar som kan bidra med information från olika kvalitetsbedömningar

BLUP-Animal Model innebär att man skattar avelsvärden samtidigt på alla hästar i hela materialet, såväl på de som kvalitetsbedömts som på de som bara förekommer i härstamningen. Det är viktigt att komma ihåg att inga andra uppgifter än kvalitetsbedömningsresultat ligger till grund för de här avelsvärdena. Det ingår alltså inga premierings- eller tävlingsresultat.

Indexen kan ändra sig från år till år

När man läser resultaten och jämför med tidigare års resultat för samma hästar kommer man att upptäcka att resultaten kan skilja sig lite, oftast beroende på att fler avkommor bedömts.

I tabellerna anges två olika mått på indexens säkerhet. Det ena, R(Tl), anger avelsvärdets säkerhet på skalan 0 till 1. Det andra, medelfelet (MF), är ett spridningsmått i indexenheter.

Ytterligt sällan brukar indexen skilja sig från ett år till ett annat mer än vad det s.k. medelfelet anger. lnnebörden av detta fel är att om helt nya avkommebedömningar av samma hingst kunde göras skulle man i 2 fall av 3 förvänta sig att det nya värdet ligger inom +- medelfelet från det värde den nu fått. Däremot kanske man blir förvånad om indexet har ändrat sig utan att några nya avkommor tillkommit. Det beror på att inte bara resultaten för avkommorna i första ledet inverkar på indexen utan också i följande led. Sålunda räknas också in hur t.ex. en hingsts döttrar eller söner förärver sig. Alla släktingar räknas med i förhållande till sin släktskapsgrad med varje häst som index beräknas för. Det är därför mycket omfattande ekvationssystem som ska lösas vid indexberäkningarna och som kräver stor datorkapacitet.

Som vanligt har detta arbete skett i samverkan mellan ASVH/SKR, SH, SLU och Dr Thorvaldur Arnason, som svarat för det sista steget i proceduren. Särskilt stöd till verksamheten har som tidigare utgått från AGRIA.

Oförändrad bas och skala Skalan för indexen innebär att värdet 100 är basen och den är liktydig med medelvärdet jör alla hingstarfödda 1972-81 och som har minst 15 bedömda avkommor var. lndexens spridning har för jämförelsens skull gjorts så lika den man har på indexen i Tyskland och Holland. Statistiskt innebär det att standardavvikelsen för beräknade index på alla bedömda hästar uppgår till 20 enheterr 1 praktiken innebär det att man får en variation uppåt och nedåt från medeltalet på drygt tre gånger standardavvikelsen, dvs 60-70 enheter, i undantagsfall t.o.m. något mera.

BLUP-index f.dr mankhöjd - nytt för i år En nyhet i år är att index också beräknats f-ör mankhöjd. Därigenom får man ett objektivt underlag för storleksförärvningen. Här har det visat sig särskilt betydelsefullt att man tar hänsyn till stona vid beräkningen av hingstarnas avelsvärden i och med att man ofta använder en lite större hingst till ett mindre sto och tvärtom. BLUP-indexen anges här i cm som avvikelse från rasmedelvärdet. Det betyder att en hingst som fått ett index på +2,0 har ett eget genetiskt värde som är 2 cm högre än genomsnittet för rasens hingstar. Paras han med ston av medelstorlek kan avkommorna i snitt förväntas bli 1 cm större än rasens medeltal.

Längst till höger i tabellerna anges antalet avkommor med mankhöjdsmått i och med att denna registrering inf-ördes senare än övriga bedömningar. Index anges för alla hingstar med minst 10 mätta avkommor jämfört med 15 för övriga egenskaper. Det lägre minimiantalet för publicering beror på den högre arvbarheten, ca 0,6, som noterats för mankhöjd.

Nya lovande hingstar

När nu 1997 års bedömningar medräknats ingår hela 213 hingstar med minst 15 avkommor var. Det innebär att 15 hingstar tillkommit sedan fjolårets lista. Resultaten för dessa är självfallet blandade men flera av dessa har haft många mycket goda avkommor. Särskilt gäller det i hoppning. Totalt sett har Leuthen 1 lyckats bäst med ett totalindex på 134, positiv i alla avseenden men med spets i hoppning. Resultaten baseras dock ännu bara på 24 avkommor. Därnäst kommer Bellini, som oturligt gick bort ifjol, med 130, också han med positiva resultat i alla grenar. Everest, Landlord, Lemon, Feliciano och Roderik hör till den nya gruppen av hingstar med höga m . dex i hoppning f- örutom Leuthen 1. På gångartssidan har inga nya stjärnor tillkommit vid sidan om f-örut nämnde Bellini. Däremot har de ifjol nya Beach Boy och Gauguin de Lully stärkt sina positioner när nu avkommegrupperna blivit större. Beach Boy intar nu en andra plats totalt med genomgående mycket höga index.

 Napoleon-söner toppar gångartsindexen

Annars toppas listorna precis som i fjol av Amiral i gångarter och även beträffande totalindex. Ingen hingst torde tidigare i svensk halvblodsavel ha satt sådan rörelsemekanik i sina avkommor som Amiral. Bernstein behåller sin andra plats i gångartstabellen. Fadern till dessa båda, Napoleon, ligger själv sexa med över 200 bedömda avkommor närmast efter Chapman, Good Future och Beach Boy. De gamla bortgångna hingstama Ceylon, Chagall och Hertigen hävdar sig fortfarande mycket väl indexmässigt, och är därför värdefulla att ha i stonas härstamningar. Chagalls betydelse för dressyraveln har år efter år verifierats av sin topplacering i tävlingsstatistiken och styrks här genom de höga index sönerna Chapman, Chirac och Gauguin de Lully fått liksom sonsonen Napoleon och dennes många högt meriterade söner.

Importhingstar leder hopplistan

På hoppsidan ligger Robin Z oförändrat i topp. Han har haft mycket få tillkommande avkommor de senaste åren eftersom han under några år knappast alls användes i avel utan bara tävlade. Hård konkurrens i toppen har han emellertid av Dammen och Electro, båda toppstammade holländare med stor hopptalang, samt av svenskfödde Stanford, alla med index i klassen 170- 1 80. Toppgruppen i hoppning inkluderar även de svenskfödda hingstarna Irco Mena, Krocket, Lemon och Artist, medan huvuddelen är importhingstar: Ralme Z, Everest, Cortez, Leuthen 1, lrco Marco, Beach Boy, Acapulco Gold, Maximus, Grandsudan F och Landlord. Det positiva holsteinska inflytandet på svensk hopphästavel är obestridligt.

En intressant iakttagelse, mot bakgrund av debatten om löshoppning eller uppsutten hoppning vid kvalitetsbedömningarna, är att topplistan domineras helt av hingstar som antingen själva varit framgångsrika i sporten el ler haft avkommor som bevisat deras förärvning av tävlingsegenskaper, trots att deras index nästan genomgående är baserade på löshoppningsbedömningar! Att sambandet är starkt är dock ingen nyhet. Det som emellertid är viktigt att känna till för en fruktbar debatt är att arvbarheten för uppsutten hoppning är avsevärt lägre än för löshoppning beroende på det blandade inflytande ryttarna har på hoppresultaten. 1 första hand gäller det naturligtvis en hel del dressyrintresserade ryttare, vilka dock utan besvär kan få sina hästar väl visade i löshoppning.

Stona får nu också officiella index

Genom det arbete som nedlagts på att få alla härstamningsuppgifter så kompletta som möjligt har kvalitetsbedömningsresultaten även kunnat utnyttjas för beräkning av BLUP-index på alla ston som kvalitetsbedömts och på alla mödrar till kvalitetsbedömda hästar. Som försmak på den särskilda publicering som kommer att ske av stoindexen redovisas i bilagoma till denna artikel en lista över de ca 100 stambokförda ston som fått högst totalindex Observera att stoindexen är betydligt osäkrare än hingstindexen genom det ringa antalet bedömda avkommor som stona har. Medelfelen på indexen uppgår till 13-15 enheter mot vanligen 6-10 för hingstarna.

Stora avelsframsteg

I tabell 1 redovisas de genomsnittliga BLUP-värdena för kvalitetsbedömda hästar som är födda olika år. Utvecklingen i index är ett direkt uttryck för den genetiska framstegstakten i resp. egenskap. Detta är ytterligare en fördel med BLUP-metoden, nämligen att man avelsmässigt kanjämföra hästar från olika tidsperioder och över generationsgränserna rensade från olika miljöeffekter. Under den första 10-årsperioden var som synes framstegen mycket måttliga. Under de sista 8- 10 åren har framstegstakten mer än f™rdubblats f™r både gångarter och hoppning. Detta är ett resultat främst beroende på införandet av tuffa bruksprov med hård selektion av avelshingstar och ett bättre utnyttjande av de bästa hingstarna genom semin. Uppföljningen av hingstarna via avkommornas kvalitetsbedömningsresultat och tävlingsstatistik har självfallet också bidragit till de goda resultaten.

Läs indexen med eftertanke

Avslutningsvis finns det skäl att poängtera att de index som nu redovisas inte får tas som några "heliga" tal. De är de bästa måtten på avelsvärdet vi idag har på hästama men det är fortfarande bara skattningar. Och ju mindre antal avkommor eller årgångar som ligger bakom, desto osäkrare är värdena. lcke desto mindre ger kvalitetsbedömningarna det mest allsidiga underlaget fÖr en objektiv avelsvärderingjämfört med både premierings- och tävlingsstatistik.

Om man ska utnyttja underlaget för val av hingst gäller det självklart att också tänka igenom stoets egenskaper, så det passar med det man söker hos hingsten. För ett första urval av lämpliga hingstar bör BLUP-indexen vara ett mycket gott hjälpmedel. Man bör nu även kunna utnyttja informationen om hingstarnas storleksfÖrärvning. Man kan då undvika att använda hingstar som vanligen ger hästar på den lilla sidan till små ston och vice versa.