Svar på de vanligaste frågorna
Brunst är det tillståndet hos stoet, då det 'står' för hingst och det har möjlighet att bli dräktigt. Könsmognaden kan variera väldigt mellan olika raser, men ett sto är normalt färdigtutvecklat vid tre års ålder. Efter 16-17 års åldern kan man se att fruktsamheten försämras betydligt.
Brunstcykeln regleras av könshormonerna enligt bilden bredvid. Under optimala förhållanden har ston en brunstcykel på 20-22 dagar och visar brunst i 5-7 dagar. Ägglossningen förekommer då under brunstens sista eller näst sista dag.
Klicka på bilden för att få se en större
bild.
Vid högbrunst frigörs från hypofysen ett nytt homron (LH=Luteiniserande Hormon) som får den mognaste äggblåsan att brista och ägget förs ner genom en utav äggledarna. Brunstsymptomen avtar nu och kommer helt att ha upphört inom cs 24 timmar.
Den tömda äggblåsan fylls med blod och en del andra ämnen som efter hand stelnar och övergår i en sk. gulkropp. Denna avger i sin tur progesteron, detta hormon kommer att hindra en ny brunst tills det står klart om ägget blev befruktat eller inte.
Om ägget inte blev befruktat så kommer ett hormon bildas i livmoderväggen, detta hormon, prostaglandin, inaktiverar gulkroppen och dess produktion av progesteron. En ny brunst kan nu få sin start i och med att hypofysen avger FSH.
Viktiga förutsättningar för att stoet skall komma i brunst är att hon har fält vinter håren och är i god kondition, varken för fet eller för tunn. Dessutom är det viktigt att stoet får en rätt avvägd mängd kraftfoder. Vårsol och färskt gräs påverkar könshormonerna positivt!
Ja det finns flera olika sätt. Om man t ex vill ha igång stoets brunst tidigt på våren och inte vill ta till läkemedel så kan man pröva att redan i december ha tänt 16 timmar om dagen i stallet och använda hög energi lampor som ger mycket ljus.
Veterinär kan efter rådgivning sätta igång brunsten med hjälp av en injektion av prostaglandin (Pg). En sådan injektion skall ske inte ske för tidigt efter föregånde brunst men kan vara ett bra hjälpmedel om det är svårt att få stoet att brunsta eller om man av någon anledning missat ägget i den föregående brunsten.
Brunstsymptomen kan variera mellan olika ston, en del ston är mycket såra att se brunst på och andra visar alltid mycket tydlig brunst även om det inte finss någon hingst närvarande.
Bästa sättet att kontrollera om ditt sto är brunstigt är att prova det med en hingst. Detta gör du genom att låta stoet hälsa på en hingst från ena sidan av boxväggen. Stoet har inga som helst krav på hingsten, det kan likväl vara en ponnyhingst eller kansek en valack med lite 'hingstkänslor' kvar.
Om ditt sto är brunstigt så kommer hon visa det genom att lyfta på svansen, urinera, sära på bakbenen och öppnar och stänger slidöppningen (blinkar). Man kan också uppleva att det är väldigt svårt att flytta på stoet.
Om ditt sto inte är brunstigt kommer hon att verka helt ointresserad och knipa med svansen eller kanske till och med slå mot hingsten. En typisk stospark kan vara med frambenet, så akta dig för att stå framför stoet när du provar henne.
Semin eller Artificiell Insemination som det egentligen heter, innebär att människan blir ett mellansteg mellan sto och hingst. Man samlar upp hingstens sperma så att den kan delas upp och räcker då till flera ston. Detta innebär att hingsten endast behöver lämna sperma varannan dag vilket leder till att infektionsrisken minskar och att spermakvaliten blir mycket högre.
Sperman tas sedan om hand, lite beroende på när den skall användas, och stoet kommer sedan att insemineras efter noggran undersökning från veterinär. Inseminationen sker vanligtvis varannan dag i samband med den rektala ultraljuds undersökningen.
I första hand är det Ert val av hingst som avgör om Ni kommer att använda semin eller naturlig betäckning, eftersom en hingst som är registrerad för semin-verksamhet inte kommer att användas vid naturlig betäckning och vise versa. Men det finns vissa fördelar och nackdelar som kan komma att påverka Ert val av hingst;
Fördelar vid Semin
- Ett bekvämt och säkert sätt att åstadkomma dräktigheter.
- Motverkar spridningen av könssjukdomar och infektioner
- God kontroll av stoets brunst ger ett minimum av antalet inseminationer.
- Hingst med goda egenskaper kan utnyttjas intensivare
- Stoet behöver inte utsättas för långa transporter för att bli dräktig med önskad hingst
- Ston som är lite 'rädda' för hingst och inte står kan insemineras utan stress.
Nackdelar vid Semin
- En risk att ogynnsamma anlag får stor spridning vid för hårt utnyttjande av en hingst. För att ha en frisk stam av hästar krävs att den 'genetiska poolen' alltid utvidgas.
Den färska sperman är alltid att föredra eftersom den har högre kvalite än den frysta. Men under vissa betingelser kan det vara nödvändigt att använda sig av fryst sperma.
En hingst som är mitt i en tävlingssäsong samtidigt som den står på station kan med hjälp av tidigare infryst sperma åka iväg på tävlingar utan att behöva avbryta för att samla. Att samla sperma på tävlingsplatsen kan vara mycket stressande och förvirrande för hingsten och skall undvikas.
Om hingsten finns i ett annat land eller om det av andra anledningar inte går transporter som kan beräknas vara framme inom de närmaste tolv timmarna så är det fördelaktigare att använda fryst sperma. Kvaliten på färsk kyld sperma försämras kraftigt efter tolv timmar.
En död hingst kan fortsätta föra sina anlag vidare efter dess död under förutsättning att sperma har samlats och frusits ned under hingstens livstid.
Det finns tre typer av infektioner hos stoets livmoderslemhinna; akut ytlig, kronisk djup varbildning och kronisk djup inflammation. Den akuta kan oftast ses som en varaktig flytning från stoets slida men behöver inte alltid synas. Det finns ingen nesättning av allmän tillständet utan stoet verkar för övrigt pigg och kry. Den kroniska varianten behöver inte heller visa några symptom trots att livmodern kan vara fylld av var. Den kroniska inflammationen ger inga symptom förutom under brunst och kan blossa upp vid insemination eller betäckning.
Dessa infektioner orsakas av bakterier och kan behandlas med antibiotika. Behandlingen skall ske under brunsten och kan ske antingen lokalt, genom insprutning av antibiotika i livmodern eller genom att antibiotika ges antingen i fodret eller som pasta eller sprutas in muskulärt eller venöst. I behandlingen skall också sköljning av livmodern ingå, 'man måste städa i barnkammarn'.
Innan behandlingen sätts in så måste man fastställa vilken typ utav bakterier det rör sig om. Detta gör veterinären genom att ta ett 'bakt-prov' från livmodern som sedan skickas till ett labb. Preliminära provsvar kommer redan nästa dag.
Den största smittkällan är naturligtvis betäckningar, denna typ av infektion brukar betecknas könsinfektion. Även om stoet gått tillsammans med valackar så kan de ha betäckt stoet och på så sätt smittat henne.
Ett nyfölat sto är mycket känsligt för infektioner, om inte livmodern tömmer sig ordentligt efter fölningen så kan stoet drabbas av en infektion, sk fölningsinfektion. Det brukar därför inte vara lämpligt att betäcka under fölbrunsten, som är den brunst som infaller ca 6-10 dagar efter fölningen.
Vissa ston, speciellt fölston, uppvisar en avslappning i ändtarmsområdet som gör att ändtarmsöppningen dras framåt och över bäckenbotten. Slidöppningen kommer då att få en delvis horisontell öppning och när stoet rör sig kan det dessutom hända att luft sugs in i vagina. Avföring kan dessutom samlas vid slidöppningen och dras då in i vaginan vid luftsugningen. Vid brunst vandrar dessa bakterier vidare genom livmodermunnen och in i limodern där de orsakar en infektion.
Detta tillstånd kan hjälpas med hjälp av 'Caslics operation' där den övre delen av slidöppningen stängs till så att det blir en bättre tillslutning.
Ja, öven om chansen minskar betydligt om stoet bär på en infektion. Dessutom är chansen nästan obefintlig att dräktigheten skall sluta med ett levande föl om stoet bär på en elakartad livmoderinfektion. Livmoderinflammation är den ensamt största orsaken till för tidig fosterdöd hos sto.
Naturligtvis är det alltid lämpligt att se till att stoet blir ordentligt undersökt om misstanke om infektion föreligger. undersökning görs alltid på en seminstation om:
- Stoet gick gall utan synlig orsak förra året.
- Stoet blev inte dräcktig under den förra seminbrunsten.
- Stoet har variga flytningar.
- Seminören upptäcker grumliga flytningar vid insemination.